Prozac Nation - 80-talisternas undergång

Det känns alltid så tomt när alla har gått efter en kreativitetsjunta. I flera timmar har vi suttit och pysslat, tillsammans och var för sig, småpratat, fikat och spaceat. Plötsligt har alla gått och det är bara jag och musiken kvar. Jag har tecknat, sytt, skrivit och knåpat ihop figurer i lera, nu är det dags att sova. Stänga ute tankarna och bara sova.

Även om jag tänker dåliga tankar ler jag, sa hon.

Prozac Nation.

- Håll huvudet över ytan, så du inte drunknar, för alla livräddare har gått för dagen.

Snön faller. Inuti och utanpå.

Mjuka, stora flingor som landar och fyller upp mig som bomull i magen.

Kall bomull. En paradox i paradoxernas rike.

Hur kan något så mjukt vara så kallt?