Fröken Märkvärdig och Karriären 3

Bring it on, bring it on YEAH!

De senaste veckorna har varit galet hektiska och galet roliga. Mycket att göra på jobbet, i jobbet och utanför jobbet. Nästa vecka drar Linné-firandet igång i New York och Boston (events tisdag till och med lördag), som jag väl vid det här laget kan kalla mig själv projektledare för. Det har minst sagt funnits stora logistiska problem i det här projektet och jag har det jag gör. Just nu är mitt körschema tio sidor långt (undra om jag bara kan slänga in det istället för en rapport?) och mitt huvud spinner i 190. Men det är KUL! Sån jäkla utmaning. Allt jag gör nu gör jag för första gången i mitt liv, i ett forum (UD) som jag aldrig någonsin haft något att göra med tidigare. Våra samarbetspartners är några av de största och mest respekterade institutionerna i sitt slag i USA; Harvard Museum of Natural History, The New York Botanical Garden och The New York Public Library. Först häromdagen, när jag satt inne på Ambassadörens rum och pratade om projektet förstod jag hur stort det är att lilla jag sitter och pratar med the Directors på alla dessa fina institutioner, som om inte det vore någonting. Idag fick jag också reda på att jag förmodligen fixat så att Wendy Moonan skriver en artikel i The New York Times om Linné och vårt firande. Känns ganska stort. Anyways, jag lär mig sjukt mycket just nu och det känns så jävla bra. Dessutom ser allt ut att lösa sig jävligt fint med alla problem, såhär en minut i tolv så att säga. Och efter att ha planerat turnén för en av de mest värdefulla böckerna i vetenskapens historia känner jag mig lätt redo för ett rockband.

En annan aspekt av att jag haft så många problem att lösa är ju det här med att verkligen få visa sig själv och sina medarbetare vad man går för. Och jag måste säga att jag är lite smygimponerad. Det känns som att jag har koll. För jag är i stort själv i detta då min chef och handledare varit borta under stora delar av slutspurten och jag verkligen fått ta ansvaret, och då tvingas jag lösa situationer och ta tag i saker som i vanliga fall skulle lämnats över till överhuvuden. Dessutom tar jag det som ett jävligt gott tecken att hon har så stort förtroende för mig att hon utan tvekan lämnar över det till mig.

Idag har Leif Pagrotsky varit på GK och jobbat. Blev presenterad av Ambassadören som en av de bästa praktikanterna de haft, känns ju inte helt fel... Fan, jag har flyt nu. Paggan va schysst! Och även om de här sista veckorna är tuffa och innebär att jag inte orkar så mycket mer än jobb så är det definitivt värt det. Jag är ju här först och främst för att lära mig nåt, och även om jag inte känner mig färdig med New York så har jag ju hunnit uppleva en hel del... Och så har jag ju sista veckan ledigt med finfint sällskap så än är inte loppet kört!

Måste boosta och ge mig själv lite cred ibland. Man är alldeles för duktig på att trycka ner sig själv i skorna. Dessutom har jag PHETASTE kontoret på GK nu, näst efter Ambassadören, eftersom jag fått ta över kanslichefens kontor resten av min tid, då hon är på semester. Så nu sitter jag där som en drottning och låtsas att jag är värd. Jippikayey Motherfucker!

So long,