Jag skyndade mig hem med vatten upp till fotknölarna och regnet på tvärsen i ansiktet. Känslorna blandades av ilska - för att jag var hungig, varm och blöt, och glädje - för att det är nåt klyshigt vackert över regn som öser ner, människor som hoppar över vattenpölar och förenas under små takplättar.

Uppe från vårt kontor på 45e våningen ser man stora delar av Manhattan, och idag när tunga moln lång tjockt över hela stan var det en rätt mäktig vy. Domedagen är kommen.

Dagens kommentar kom från Chris på tryckeriet. När jag kom in för att hämta Linné-inbjudningarna kände han inte igen mig och sa att jag såg äldre ut än sist. Aha, sa jag, är det bra eller dåligt? Haha, håll i dig nu, sa han. Nu ska jag gissa din ålder. Och vad tror ni snubben gissar?!! Jo, nitton och ett halvt. HAHAHA, och då tyckte han att jag såg äldre ut nu. Tyckte han att jag såg ut som sexton förra gången eller? Damn. Vad har hänt? Haha! Aja, med tanke på att brorsan, som är 26 fortfarande får visa leg där det är arton får jag väl känna mig rätt nöjd ändå, som lyckats komma upp, utseendemässigt, till den respektfulla åldern av nitton. ILLA.