Själv är bäste dräng

Gårdagens konsert var underbar. Men det kan inte bli annat än magiskt när herr Gonzales tar fram gitarren. Hans nya skiva är riktigt bra.

Imorse satt jag och gruvade mig för att ta tag i dagens äventyr. Hade ingen lust att hitta på nåt på egen hand, efter att Williamsburg-planerna blivit inställda (Martina stackarn var bakis och kunde endast befinna sig i horisontalläge för att överleva). Men efter en utmaning och kick i arslet från Rasmus samlade jag mig och tog en tur till Astoria i Queens, med mina ständiga vapendragare kameran, Bob Dylan och dagboken. Det blev mest kringstrosande i Astoria Park, dreglandes över Manhattan på andra sidan East River. Bilderna gör knappast vyn rättvisa. Det var mysigt att se nåt annat och känna på ett annat tempo.

Vad stört det är ändå. Satt och pratade med brorsan om att jag inte tycker att jag gjort så mycket, och att jag ju var tvungen att hitta på nåt idag, så inte en helg till går utan att jag fått mig för med nåt. Perspektiven har verkligen hunnit bli skeva. För jag var ju faktiskt på konsert igår till exempel. Hade jag bott i Pite nu hade det varit en feting-grej som gjort helgen hur speciell som helst. Men nu är jag i NYC, och då ska det hända grejer. Hela tiden.

Ikväll blir det utgång med brudarna. Har just ätit tacos och sprättat en Corona. Nu ska jag hoppa in i duschen.

Hoppas er helg varit bra!